Fordom
Frodandes i skuggorna av det förflutna
Förmultnade minnen stampat till stoft
Vaga ögonblick blekna, vaggandes bort till glömska
Ty tiden som stannat den tillhör oss
Passerade år bliva vår föda
Närandes på de timmar som förlorats
Vaga ögonblick blekna, vaggandes bort till glömska
Idisslande den gårdag som förtärts
Förbli intet, i djupet stanna
I fordom dränkt, sänkt i döda tidens damm
Frusen i bortglömd dvala
I fordom dränkt, sänkt i döda tidens damm
Stunden då allt en gång kärt förlorar värde
Vaga ögonblick blekna, vaggandes bort till glömska
Nu frusna drömmar kläckta förgäves
Framtidens styrka uppluckrad till menlöshet
Svunnen existens upplöst, i djupet långsamt bruten ned
Sänkt i döda tidens damm
Förbli intet, i djupet stanna
I fordom dränkt, sänkt i döda tidens damm
Frusen i bortglömd dvala
I fordom dränkt, sänkt i döda tidens damm
Sänkt i döda tidens damm